Det kanske blir ganska bra, trots allt

SVT:s ABC-nyheter har grävt i frågan om framtida tunnelbanelinjer i Stockholm och där vaskat fram nya uppgifter om tunnelbanans framtid i Stockholm.

Både SL:s ordförande Christer G Wennerholm(m) och Finansborgarrådet Sten Nordin(m) menar att Stockholms tunnelbana är färdigbyggd. Enligt de ledande trafikpolitikerna i staden innefattar detta också den planerade utbyggnaden av tunnelbana till Karolinska sjukhuset, samt den blå linjens planerade förlängning till Nacka.

Från YIMBY ställer vi oss frågande till en så slutgiltig och dogmatisk inställning i frågan om utbyggnad av tunnelbanan. Det var inte länge sedan som många ledande politiker ansåg att Stockholm var färdigbyggt. Nu pekar tillväxtprognoserna på att staden kommer att växa med ett helt Göteborg fram till år 2030. För att möta denna tillväxt måste tunnelbanan finnas med.

YIMBY är glada över att spårvägen nu upplever en renässans i Stockholm. Den har sedan nedläggningen av större delen av nätet på 1960-talet fört en tynande tillvaro. Med tvärbanan, framtida utbyggnader av densamma, spårväg city med flera projekt har man nu äntligen börjat att göra upp med spårvägsrädslan.

Men att gå från  att se tunnelbanan som den enda lösningen, till den andra, att se spårvägen som den enda lösningen är på intet sätt en förbättring mot tidigare utgångspunkt. Som YIMBY många gånger har påtalat så behövs både spårvägar och tunnelbana när Stockholm växer, något som också Gustav Svärd från YIMBY påtalar i ABC-nyheternas inslag idag.



YIMBY kommer att fortsätta att kämpa för en utbyggnad av Stockholms tunnelbana och kan också konstatera att en utbyggnad av tunnelbanan finns med i förslagen till regionplan såväl som översiktsplan för Stockholmsområdet.

Idag startar vi en namninsamling för utbyggnad av tunnelbanan som kan hittas här.
 
YIMBY hoppas att moderaterna i stadens ledning vågar tänka om i den här frågan, precis som man tidigare har gjort i frågan om att bygga nya spårvägar i Stockholms innerstad.

Förslaget på ny ringlinje. Grafik från Dagens Nyheter.

Som vi skrev om häromdagen undrar vi inom YIMBY var tunnelbanan tog vägen i stadshusmajoritetens trafikutspel.

Nu vill socialdemokraterna, enligt en artikel i Dagens Nyheter, att Stockholms handelskammares förslag på en tunnelbane-ring ska utredas. Förslaget presenteras i en rapport kallad framtidens kollektivtrafik som Stockholms handelskammare har tagit fram.

Den ring som diskuteras skulle binda samman Ropsten, Solna Centrum, Sundbyberg, Alvik, Kungens kurva, Älvsjö och Gullmarsplan.

Lars Dahlberg, socialdemokratiskt oppositionslandstingsråd, säger till Dagens Nyheter:

"- På riksplanet har man flera decenniers framförhållning i planeringen för höghastighetståg. Vi borde också se så långt framåt att vi till exempel reserverar mark för en tunnelbanering."



Trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm (m) anser dock inte att en tunnelbanering är värd en egen utredning.

"- Tunnelbanor är oerhört dyra att bygga. När de ekonomiska resurserna är begränsade får man mer nytta för pengarna om man bygger spårväg"

Det är lätt att skapa polemik i politiken, men faktum är att både Lars Dahlberg, Christer Wennerholm och handelskammaren har både rätt och fel.

Att Stockholms handelskammare inte tycker om spårvägar är inte någon nyhet. Deras rapport om framtidens kollektivtrafik innehåller många intressanta förslag, och flera goda slutsatser. Tyvärr innehåller den också direkta sakfel, som exempelvis ett påstående om att "Spårvägssystem har ungefär samma kapacitet som bussar men är avsevärt dyrare att anlägga" (Sidan 9).


Samma kapacitet (och attraktivitet) som buss? Nej, knappast.

Naturligtvis har spårvägssystem högre kapacitet än buss (Precis som tunnelbanor har högre kapacitet än spårvägar). En spårvagn tar mindre plats i gaturummet än en buss, och rymmer fler passagerare. De är dessutom attraktivare och bekvämare och lockar således fler passagerare på sina egna meriter, vilket visats gång på gång i både Sverige och i andra länder där man byggt spårvägar. Dessutom har de långt mycket bättre miljöegenskaper. Det är förvisso sant att spårvägar kostar mer att anlägga än buss, men på högtrafikerare sträckor blir kostnaden per passagerare mindre och investeringen därför lönsam.

Handelskammaren konstaterar, helt korrekt, att spårväg kapacitetsmässigt inte kan mäta sig med tunnelbana. Christer Wennerholm konstaterar, också helt korrekt, att spårvägar är billigare än tunnelbana. Det är också, som Lars Dahlberg säger, viktigt att ha en god framförhållning i planeringen.

Det är onekligen så att Stockholms tunnelbana behöver byggas ut. Exakt vilka sträckningar kan naturligtvis diskuteras, men få som är någorlunda insatta i frågan torde tveka om att blå linjens fortsättning till Nacka är en av de absolut viktigaste investeringarna. Det är såldes märkligt att denna linje inte nämns, vare sig i stadshusmajoritetens trafikutspel, eller i oppositionens tunnelbaneutspel. Behovet av tvärförbindelser är också mycket stort, och det är ett glädjande arbete som har påbörjats med de tvärbanor som finns, och planeras.

Kommer spårvägar att räcka för att lösa hela trafikbehovet i ett växande Stockholm? Naturligtvis inte. Kommer det att vara ekonomiskt realistiskt att bygga tunnelbana över alla de tvärstråk som behöver kopplas samman? Nej, det är inte troligt.



Det som handelskammaren och politikerna i båda blocken vill få till en enkel fråga om tunnelbana eller spårvägar är i verkligheten mer komplex. När kollektivtrafiken byggs ut i Stockholm måste varje investering göras utifrån sina egna förutsättningar. Ibland kommer det att räcka med en busslinje. Andra gånger kommer det behövas en stadsspårväg eller en snabbspårväg. Och där det är som mest resande kommer det att behövas ny tunnelbana.

Istället för att diskutera om vi ska bygga tunnelbanor eller spårväg är det dags att börja prata om var vi ska bygga tunnelbanor och var vi ska bygga spårväg. Och sedan faktiskt också bygga dem...

Allianspartierna i stadshuset presenterar idag på DN Debatt vad de har valt att kalla "en historiskt stor trafikutbyggnad".

100 miljarder ska satsas på vägar och spår under tolv års tid. Hälften finansierat av regionen medan politikerna i stadshuset vill att regeringen ska stå för andra halvan. För att finansiera den regionala delen av investeringarna vill stadshusalliansen höja trängselskatten, och när förbifart Stockholm står klar, även avgiftsbelägga Essingeleden.

De projekt som tas upp är följande:
 

• Förbifart Stockholm
• Tvärbanan från Alvik till Solna och Kista
• Modernisering av Saltsjöbanan till tvärbanestandard med dragning till Slussen och hopkoppling med befintlig tvärbana till Hammarby sjöstad
• Utökad spårkapacitet mellan Tomteboda och Kalhäll för att få full effekt av citybanan
• Dubbelspår på roslagsbanan
• Åtgärder för att få bort flaskhalsar på Nynäsbanan och mellan Södertälje hamn och centrum.
• E20 Norra länken
• E18 mellan Hjulsta och Kista
• Sex körfält på E4 mellan Södertälje och Hallunda
• Väg 259 (Södertörnsleden)
• Ytterligare omkring "30 angelägna vägprojekt" som inte vidare specificeras.
   

Stockholmsregionen står inför en stor utmaning med en redan idag högt belastad infrastruktur kombinerat med en stor inflyttning och höga nativitetstal. Regionen står också, om någon tilltro ska sättas till förslagen till Region- och översiktsplan, inför ett tätare byggande i framtiden, vilket går helt i linje med den syn på stadsutveckling som YIMBY har.

Det är därför glädjande att man nu från stadens sida har en målsättning att ta tag i den eftersatta infrastrukturen i Stockholmsregionen.

YIMBY ser med glädje att tvärbanans utbyggnad finns med i de prioriterade satsningarna, liksom att Roslagsbanan får dubbelspår.
Vi gläds också åt den ökade spårkapaciteten mellan Kalhäll och Tomteboda, något som vi efterfrågade i vårt remissvar till RUFS 2010.
Likaså efterfrågade i vårt remissvar dubbelspår på Nynäsbanan, något som iaf delvis finns med i dagens utspel.

Det är dock tråkigt att man i dagens utspel återigen gör misstaget att se spår- och vägtrafik som två från varandra isolerade företéelser. Platsbristen i kollektivtrafiken ska lösas med mer kollektivtrafik, och platsbristen på vägarna ska lösas med mer biltrafik, alltså fler och större vägar.

YIMBY är inte motståndare till byggandet av nya vägar. De är en del av nödvändiga infrastrukturinvesteringar i en växande region. Däremot är det problematiskt att man från stadens sida inte förmår att se de nödvändiga strukturella omställningar i trafikplaneringen som måste ske när en stad blir tätare samtidigt som dess befolkning ökar. Lösningen på överfulla vägar i täta städer är sällan att bygga nya motorvägar. De fylls snabbt på med ny trafik och kan i vissa fall till och med förvärra trafiksituationen. Detta är till exempel fallet med förbifart Stockholm om man ska tro de utredningar som gjorts.

Nya vägar kommer att behövas när regionen växer. Men några trängselproblem löser de inte annat än på kort sikt. Lösningen på trängselproblematiken är istället att lyfta över fler resande  till den effektivare kollektivtrafiken. Då frigörs också plats på våra vägar för den som inte kan använda kollektivtrafiken. Det gäller att kunna se på infrastrukturen i termer av åtkomst snarare än kapacitet för ett visst trafikslag. Det finns inget egenvärde i att få plats med så många bilar som möjligt över ett visst trafiksnitt.

I miljökonsekvensbeskrivningen till Regionplan 2010 visas på en ökad biltrafik, och en minskad kollektivtrafik, per capita i Stockholmsregionen.
Det är en utveckling som behöver pareras. Inte bara av miljöskäl, utan också för att möjliggöra ett tätare och mer urbant boende.

YIMBY anser att dagens mycket störningskänsliga läge för vägtrafiken över Saltsjö-Mälarsnittet är ohållbart och att det inte gynnar en växande storstad. Det är emellertid viktigt att ny vägkapacitet över nämnda snitt inte bidrar till en kontraproduktiv stadsutglesning som på sikt kan öka transportbehovet än mer och därmed ytterligare förvärra trängselproblematiken. De effekter som den föreslagna förbifart Stockholm kan få i fråga om stadsutglesning och förvärrade trängselproblem på sikt måste därför noga utredas så att leden inte visar sig bli kontraproduktiv. De utredningar som idag finns visar tyvärr just på sådana effekter och på allvarliga trängselproblem om förbifarten byggs på det sätt som nu är föreslaget. Detta behöver tas på allvar. Så sker inte idag, och det är anmärkningsvärt att politikerna springer vidare med ursprungsplanerna, till synes utan en tanke på att syna denna problematik. Man kan fråga sig vad utredningar spelar för roll, om de inte tas i beaktande när beslut sedan fattas.

Men det mest anmärkningsvärda i dagens utspel är att ingenting nämns om vare sig Spårväg Syd eller en utbyggnad av Stockholms tunnelbana.
I debattartikeln konstateras:

"De samhällsekonomiska kostnaderna för förseningar på grund av trängseln i Stockholmsområdet har beräknats till 6–7 miljarder kronor per år."

Den som någon gång åkt gröna linjen under rusningstid känner väl till magnituden av problemet. Tågen är fulla och går redan så ofta de kan. SL:s förslag om färre sittplatser i tunnelbanan kan bara ge en kort respit. Behovet av en utbyggnad av Stockholms tunnelbanenät borde vara högprioriterat, men omnämns inte ens.

Vi har svårt att förstå varför.


Tunnelbanan. Populär. Och överfull.

En "rekordsatsning" på infrastruktur i Stockholm, som sträcker sig över 12 år, borde med all logisk slutledning också innebära en satsning på tunnelbanan. Om 12 år kommer det att vara över tre decennier sedan den sista större utbyggnaden av Stockholms tunnelbana gjordes, samtidigt som befolkningen har ökat, och fortsätter att öka snabbt.

Ett illustrativt exempel av de enorma trafikmängder som tunnelbanan sväljer kan läsas i Dagens Nyheter som redovisar att en nedstängning av tunnelbanan mellan Slussen och T-centralen skulle kräva en buss var åttonde sekund i rusningstrafik.

En utbyggnad av tunnelbanan måste prioriteras. Om pengarna inte finns är det dags att våra politiker tar sig en funderare kring var pengarna gör mest nytta.

Missa inte Marcus Boldemann:s utmärkta krönika i dagens upplaga av Dagens Nyheter:

""Stoppa vansinnet”, skrek Expressens löpsedlar i februari 1997. Vansinnet var Stockholms nya spårvägslinje, den i dag högt älskade Tvärbanan mellan Sickla udde och Alvik.

I dag är Håkan Matsons artiklar en rätt häpnadsväckande läsning. Biljournalistens spårvagnshat lyser. Han skriver att Gröndal kommer att byggas sönder, och förfasas över att spårvagnen ska gå mitt i gatan – bland bilarna! Han spekulerar i att kanske bara 14.000 resenärer per dygn kommer att använda spårvägen. Den verkliga siffran blev omkring 50.000. Det är också just i Gröndal spårvagnen känns som trevligast, där den tyst och avgasfritt slingrar sig genom den åldriga bebyggelsen. Spårvagnen passar helt enkelt bäst för vad arkitekter och politiker just nu sätter högst på agendan: en förtätning av stadsrummet."

Hela krönikan hittar du här.

Bodeman konstaterar också att den spårväg genom city som var tänkt att öppnas nästa år nu har flyttats fram till 2013 istället. Det är naturligtvis djupt olyckligt och det är inte utan att man frågar sig om det blir ännu fler förseningar. Och hur det ska gå med en konvertering av blåbusslinje 4 till spårväg (och inte att förglömma, tunnelbana till Nacka), vilket behövs sedan åtskilliga år tillbaka, kan man onekligen undra.

Samtidigt sitter staden på 48 miljarder i kassakistorna, som är öronmärkta för "nya projekt som görs i samarbete med staten, som vägar och järnvägsbanor".
Man undrar onekligen var skon klämmer. Visst är det föreståeligt att man vill använda dessa pengar till löpande utgifter nu när det är sämre tider. Men utan en fungerande infrastruktur blir det ändå svårt att få till en fungerande arbetsmarknad. Den beräknade kostnaden för Spårväg City är 1,5 miljarder. Det är 3% av de 48 miljarderna i kassan...

Andra nyheter är dock positivare. Citybanan har nu fått sina sista tillstånd, och nu kan bygget av alla delar av citybanan sättas i gång. Diskussionerna har varit många och långa, om ytspår, tunnlar och annat. Nu kan slutligen alla delar av bygget av ny kapacitet för järnvägen komma igång, och en del av infrastrukturproblematiken avhjälpas. Det är glädjande!

Det är mycket på gång i Botkyrka, kommunen långt ifrån lagom. Det planeras att byggas Nordens största nöjespark i Hågelby, ett maffigt höghus i Hallunda, en förvandling av Norra Botkyrka till något mer stadsmässigt och det finns även redan gjorda studier för snabbspårväg genom kommunen.

Mycket är på gång. Det senaste tillskottet är en skidtunnel. Idén kommer från det kommunala bolaget "Upplev Botkyrka". Kommunen planerar att anlägga den i Lida friluftsområde strax söder om Tumba och redan om två år ska den vara klar.
Man har från kommunens sida varit och tittat på skidtunnlar i Finland och Sveriges tittills enda som finns i Torsby.

I eftermiddags tog kommunstyrelsen i Botkyrka beslut att utreda projektet vidare.

Skidtunneln skulle kunna bli 2,5 km lång och åtta meter bred. Extra intressant med den här skidtunneln är att man planerar att driva den med energi från vindkraftverk. Totalsumman för skidtunneln och de tre planerade vindkraftverken beräknas hamna på 200 miljoner kronor.

Krister Kalte, vd för Upplev Botkyrka menar att anläggningen ska skapa tillgänglighet för året-runt skidåkning i Stockholmsområdet. Enligt honom är intresset för skidåkning stort i Stockholmsområdet.

Att åka skidor i två timmar i skidtunneln skulle kosta drygt 150 kr.

Som vi skrev om i augusti förra året har Saltsjöbanans dragning mellan Sickla och Slussen varit hotad i samband med ombyggnaden av saltsjöbanan till tvärbanestandard. Idén var att låta saltsjöbanan vända redan vid Sickla, och därifrån låta passagerare fortsätta till slussen med buss, alternativt ta tvärbanan till Gullmarsplan. Att det skulle slå ganska hårt mot attraktiviteten av att ta Saltsjöbanan var ingen svår gissning.

Nu kommer positiva besked. Politikerna i SL:s styrelse har bestämt att Saltsjöbanan även i framtiden ska gå hela vägen till Slussen. YIMBY applåderar naturligtvis detta kloka beslut.

Hur lösningen kommer att se ut är dock än så länge oklart.

Flera lösningar diskuteras:

* Byggnation av en helt ny tunnel med dubbelspår. Kostnad cirka 5,2 miljarder.

* Ett spår i befintlig enkelspårstunnel och ett spår till på en bro utefter Stadsgårdsberget. Kostnad cirka 4,5 miljarder.

* Saltsjöbanan fortsätter att gå på befintligt, men upprustat, enkelspår in till Slussen. Samtidigt dras Tvärbanan in mot centrala Stockholm via Folkungagatan och Katarinavägen och får där mer karaktären av en stadsspårväg. Kostnad cirka 5,1 miljarder. En sådan lösning är naturligtvis positiv för de boende på den Nordöstra delen Södermalm.


Grafik: Dagens Nyheter (klicka på grafiken för större version).

Även en lösning som inbegriper dubbelspår längsmed kajen har diskuterats, men har, enligt Dagens Nyheter, av någon anledning setts som omöjligt om båttrafiken ska kunna finnas kvar. YIMBY har här svårt att dela SL:s skepsis.

Det har också diskuterats att bygga spår på pelare mitt på Stadsgårdsleden. Detta alternativt har dock, enligt Dagens Nyheter, visat sig "svårsmält" för Stockholms stad och Skönhetsrådet. YIMBY ställer sig något frågande till detta. Redan idag går en motortrafikled på platsen. Att dra en spårväg ovanpå leden, i en nivå som är lämplig för en eventuell framtida överdäckning, torde inte vara orimligt.

Planerat nybygge på Gröna Lund

De befintliga planerna på en utbyggnad av gröna lund får nu sällskap av Cirkus, som vill bygga ut sin anläggning med en ny scen med plats för 700 personer.


Tillbyggnad till Cirkus. Bild: Dahl och Paues arkitekter

City skriver:

"Den nya scenen ska göra det möjligt för Cirkus att ha fler evenemang, så att man kan spela föreställningar på en scen samtidigt som man repeterar och bygger upp nya uppsättningar på den andra.

- I dag tackar vi ofta nej till evenemang. Den nya scenen blir ett komplement till dagens verksamhet.

Cirkus är nordens största privatteater. Den stora scenen rymmer 1 500 platser och det krävs nästan stora publiksuccér som Mamma Mia för att fylla salongen under en längre tid. Den nya scenen är tänkt att få 700 platser och här vill man spela samma typ av föreställningar som på stora scenen, men i ett mindre format.

Planerna innebär en rund tillbyggnad, teaterkupolen, där den nya scenen ska ligga. Dessutom vill man bygga en större foajé. Tillbyggnaden ska göras på en p-plats intill Cirkus.

Cirkus är k-märkt och Palle Gustavsson utesluter inte att det finns de som inte gillar att man bygger om huset:

- Det finns en viss laddning i att man gör en sådan här sak, men vi måste kunna följa med tiden, säger han."

YIMBY kan här bara instämma. Naturligtvis måste även Cirkus ha möjligheten att driva vidare sin verksamhet, trots att de befinner sig i en K-märkt byggnad. Det är dock viktigt i sammanhanget att en tillbyggnad får en god utformning som respekterar den befintliga byggnaden utan att tillbyggnaden för den skull bli tråkig och intetsägande. Det aktuella förslaget ser ut att i allt väsentligt leva upp till detta.

Svenska Dagbladet skriver:

"Enligt planerna ska tillbyggnaden ges en fasad rundning, som anspelar på huvudbyggnadens kupol. Scenhuset kommer delvis att ligga under jord.

Tjänstemännen vid Stockholms stadsbyggnadskontor föreslår att staden ska påbörja ett detaljplanearbete för att utbyggnaden ska bli möjlig.

- Vi tycker att det är bra att den här delen av Djurgården är ett levande område och inte så väldigt säsongsbunden som den är idag, säger handläggaren Peter Lundevall."

Även här kan YIMBY bara instämma. Sommartid är Djurgården en relativt levande del av staden, en naturlig följd av att det naturligtvis är trevligare att vara ute i naturen på sommaren än på vintern, men förslag av den här typen som kan tillföra värden även under vinterhalvåret utan att göra avkall på Djurgårdens goda parkvärden kan bara välkomnas.

"I stadens förslag till översiktsplan för Nationalstadsparken är västra delen av Södra Djurgården utpekad som ”evenemangspark”. Avsikten är bland annat att få igång mer aktiviteter även vintertid.

- Det är väldigt stillsamt på vintern, och fullt så stillsamt behöver det inte vara.

I planerna för den framtida evenemangsparken på denna del av Djurgården ingår bland annat ett nytt besökscentrum vid Djurgårdsbron. Byggnaden ska bland annat innehålla information om Nationalstadsparken, servering och båt- och cykeluthyrning."

Återigen ett utmärkt förslag, en välkomnande entré till en av Stockholms största turistattraktioner och en av invånarnas största tillgångar bör naturligtvis lyftas fram just som den tillgång den är. Ett besökscentrum vid Djurgårdsbron innebär också en direktkontakt till de nya moderna spårvägen, spårväg city, vilket också kommer att medverka till att göra Djurgården mer lättillgängligt och välkomnande.

DN skriver:

"Den nya scenen tänks rymma 750 publikplatser. Liksom på den stora scenen kommer det att finnas en stor bredd i de föreställningar som sätts upp där, säger Palle Gustavsson - "från musikaler till hårdrockskonserter".

Trots den rådande finanskrisen hoppas han att bolaget kan beviljas banklån för att genomföra projektet.
- Nu återstår bara att se hur lång bygglovsprocessen blir. När vi väl får tillstånd kan scenen stå klar efter cirka ett år, tror Palle Gustavsson."

YIMBY hoppas naturligtvis att Cirkus, liksom Gröna Lund,  vars nya område skulle ersätta en ytslösande ytparkering, tar fram bra planer och beviljas bygglov så snart som möjligt.