Utskrift från www.yimby.se
....

Karolinastaden

Artikeln korrigerad 2013-03-08



I veckan var jag på vänsterpartiets presentation av sina planer för bostadsbyggandet vid nuvarande Karolinska Sjukhuset - Karolinastaden. Kvällen inleddes med en presentation Samuel Rizk, arkitekten bakom planen.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

YIMBY lämnar in yttrande om kistahöjden


Promenadstad? Regional kärna? Nja inte direkt va...

I Kista utanför Stockholm, ett område som i regionplanen är identifierat som stadsutvecklingsområde, planerar man ett.... radhusområde. YIMBY har kritiserat detta projekt i ett tidigare yttrande som kan hittas här.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Moderaterna vänder om p-normen


Stad?

Ett glädjande besked för alla stadsvänner kom under gårdagen. Moderaterna backar om sitt krav på en parkeringsplats per hushåll - en fråga som vi i YIMBY har drivit länge.

Parkeringsnormen (som bestämmer det minsta antal parkeringsplatser som måste byggas för varje ny lägenhet) i Stockholms stad höjdes direkt efter valet 2006 till 1.0. Det betyder att för varje ny bostad måste det också byggas en parkeringsplats, oavsett om det handlar om en stor villa för en flerbarnsfamilj eller en liten hyresrätts-etta.

» Klicka här för att läsa resten av inlägget

Serieproducerade misstag när Familjebostäder bygger billigt



Familjebostäder presenterar på sin hemsida resultatet av en tävling som de anordnat i samarbete med Stockholms stadsbyggnadskontor. Syftet med tävlingen har varit att ta fram typhus för hyresrättsproduktion där en nybyggd 3:a max får kosta 8500-9000 kronor i månadshyra.

På Familjebostäders hemsida står att läsa:

"- En förutsättning för att vi ska kunna ha låga hyror är att vi pressar produktionskostnaderna, säger Per Eriksson, projektledare på Familjebostäder. Syftet med tävlingen är att para vår egen erfarenhet med entreprenörernas kunskap för att hitta nya sätt att producera bostäder till lägre pris."

YIMBY välkomnar familjebostäders initiativ till att skapa billigare hyresrätter, något som Stockholm är i stort behov av. Att familjebostäder aktivt driver på för att få ner kostnaderna i nyproduktionen är naturligtvis utmärkt.

Men där måste vi tyvärr också sätta stopp för vårt beröm. För det är med stor förvåning som vi ser att familjebostäder vill upprepa samma misstag som man redan har gjort gång på gång, och inte ens i tävlingsunderlaget gör någon som helst ansats att försöka bygga det som kunderna vill ha, nämligen stad.

De tävlande har kunnat lämna bidrag inom tre kategorier av hus: Punkthus, lamellhus och T-hus. Med andra ord, samma typ av socialt, ekologiskt och ekonomiskt problematisk bebyggelse som har strösslats ut i våra förorter sedan början av förra seklet. Det är talande att samtliga tre vinnares skisser presenterar bilparkeringar i förgrunden till sina  byggnader, allt i enlighet med den rådande långvariga trenden med hus-i-parkeringsplats. Att det är frågan om typhus innebär dessutom att misstagen kommer att serieproduceras, vilket gör det hela extra allvarligt.

YIMBY påstår inte att alla människor vill bo i urbana miljöer. Men situationen som vi har idag, där nästan ingen stad alls har byggts sedan 1930-talet, har skapat en situation där tillgången på förort är långt större än efterfrågan medan tillgången på tät stad är långt mindre än efterfrågan. Samtidigt fortsätter byggbolag och stadsbyggnadskontor att producera och godkänna förortsmässig bebyggelse i avsevärt större utsträckning än stadsmässig sådan till dags dato. Det är inte utan att man frågar sig vad det är som är så obegripligt svårt med att bygga stadsmässigt. Vi vet ju att familjebostäder kan om de vill.

Husen ska i huvudsak uppföras som förtätningar inom befintliga områden, framförallt i söderort, bland annat i Stureby och Högdalen. YIMBY välkomnar i allmänhet förtätningar då markutnyttjandet i Stockholm är bitvis mycket lågt, men att förtäta med mer punkthus bland punkthus, och mer lamellhus bland lamellhus är problematiskt. Problemet ligger i att de värden som de boende brukar peka på som det mest positiva i sitt område, tillgången till grönska, tas i anspråk utan att några nya värden tillförs. Det är inte speciellt konstigt att det blir protester, mediadrev och överklaganden när de boende får se grönskan utanför fönstret ersatt av ännu ett punkthus.

Här gäller det att kunna tänka om. Istället för att fortsätta att bygga ännu mer punkthus bland punkthusen så går det att tillföra nya värden till dessa områden. Genom att bygga längsmed gator och vägar med stadsmässig bebyggelse tas mindre grönytor i anspråk samtidigt som nya värden, såsom ökat lokalt butiksutbud och ökad trygghet längsmed upplysta och väldefinierade stråk, kommer de redan boende till del.

Typhuset Flexi, punkthus. Besqab Projektutveckling AB. Arkitekt: Bergkrantz Arkitekter.
Typhuset Flexi, punkthus. Besqab Projektutveckling AB. Arkitekt: Bergkrantz Arkitekter.
 
Typhuset Reflexen, t-hus. Ikano bostadsproduktion AB. Arkitekt: Arkitekthuset Jönköping.
Typhuset Reflexen, t-hus. Ikano bostadsproduktion AB. Arkitekt: Arkitekthuset Jönköping.
 
Typhuset Domino, lamellhus. Byggnadsfirman Viktor Hansson AB. Arkitekt: Joliark.
Typhuset Domino, lamellhus. Byggnadsfirman Viktor Hansson AB. Arkitekt: Joliark.
 

Det tragiska är att familjebostäder inte behöver tänka om. Efterfrågan på billiga hyresrätter är i Stockholm så stort att de utan problem kommer att hyra ut allt som de bygger, oavsett utformning. Men det är ingen ursäkt för att låta bli att bygga det som kunderna vill ha. Ett hus blir faktiskt inte dyrare bara för att man låter bli att lägga ett par meter gräsmatta mellan huset och gatan. Att bemöda sig med att stoppa in en bottenplanslokal här och var skapar dessutom ökad trygghet och attraktivitet, och borde idag med möjligheten till tredimensionell fastighetsbildning inte vara ett problem. Kanske är det dags för staden att bry sig mindre om parkeringsnormer och mer om lokalnormer?

Det finns också anledning för familjebostäder att ta sig en funderare inför framtiden. När Stockholm väl vågar släppa sargen och komma in i matchen, och börjar bygga stad igen kommer dessa fastigheter att bli svåra att hyra ut. Precis det är vad som skedde med många av de nybyggda flerbostadshusen i miljonprogrammet på 1970-talet.

(Media: DN)

YIMBY lämnar in yttrande om Hammarby Gård 7 (Hammarby Sjöstad)

Utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter och nu har turen kommiet till Södra Hammarbyhamnen där en detaljplan för "Hammarby Gård 7" har ställts ut av Stadsbyggnadskontoret.
Positivt i det aktuella planförslaget är att man planerar både för bostäder och kontor. Fler kontorsytor hjälper till att skapa mer liv i området, som idag domineras av bostäder, så tillskottet är klart välkommet.

Det aktuella planförslaget avviker i övrigt inte nämnvärt från det som tidigare uppförts i närområdet. Det är halvöppna kvarter, nyfunkisarkitektur och förhållandevis låg exploateringsnivå.



Bostäder:



Kontor:


I plandokumenten kan vi läsa:

"I Stockholms byggnadsordning beskrivs karaktären av "nyare kransstad" som en ny stadstyp mellan innerstad och ytterstad med innerstadens täthet och ytterstadens högre krav på grönska och luftighet."

Problemet är att idén om nyare kransstad inte är genomförbar i realiteten. Innerstadens täthet kan omöjligen kombineras med ytterstadens "högre krav på grönska och luftighet". Det följer som ett självklart och logiskt resultat att en luftigare och öppnare miljö leder till färre invånare och en glesare struktur. I yttrandet ifrågasätter vi denna stadsbyggnadsidé, och pekar också på andra nya projekt i Stockholm som fungerar bättre ur stadsbyggnadsmässig synpunkt.

I yttrandet pekar vi på problemet med planeringen i Hammarby sjöstad. Affärsutbudet är idag skralt och folklivet ganska så glest. Så fort man lämnar huvudgatan försvinner staden och man stiger rakt ut i förorten. Hammarby sjöstad är också en isolerad enklav, utan en tydlig stadsmässig koppling till den befintliga innerstaden. Hammarby sjöstad kan därför inte heller ta del av stadens naturliga flöden av människor. I yttrandet påtalar vi behovet av att lösa detta problem.

Rent konkret efterlyser vi i yttrandet att öppningarna i kvarteren sluts till. Vidare så efterlyser vi en mer varierad arkitektur som tydligt bryter av mot den nyfunkis som idag helt dominerar området. Slutligen så pekar vi också på möjligheten att öka exploateringsnivån, exempelvis genom en högre hörnbyggnad ut mot Hammarby Allé.

Hela yttrandet kan läsas här.

Stockholms stads sida om projektet finns här.

Dagens glada: Familjebostäder

För en tid sedan skrev Yimby om alla de tråkiga och enahanda förortsområden som familjebostäder bygger.

Det förtjänar att uppmärksammas hur slentrianmässigt mycket byggs, och hur mycket som byggs på ett sätt som inte är särskilt eftertraktat.

Men ibland blir man gladare. Som familjebostäders uppförande av kvarteret Lusten på Kungsholmen.



Klicka här för högre kvalitet på videon:
http://www.familjebostader.com/nyproduktion/lusten.wmv

Här kan man se två mycket ovanliga saker i Svensk nyproduktion:
Slutna kvarter, och ett urbant integrerat höghus.

Det är nästan så att man gnuggar ögonen.

Det här visar ju att det faktiskt går, bara man vill.
Naturligtvis finns det detaljer att kommentera, som att arkitekturen som vanligt drar åt nyfunkishållet (men den lyckas i min mening ändå bra och skiljer sig från mycket annat som uppförts på sistone) och att bakgatorna kunde ha gjorts mer levande, men på det stora hela är det här en mycket positiv utveckling.

Intressant nog så står familjebostäder också bakom en annan urban utveckling i Stockholmsområdet, nämligen ett av de nya bostadshusen vid Norra bantorget.



Har månne familjebostäder börjat att vakna ur sin stadsdvala?

Yimby lämnar in yttrande om Kistahöjden

I Kista utanför Stockholm, ett område som i regionplanen är identifierat som stadsutvecklingsområde, planerar man i närhet till befintliga semi-urbana strukturer och mycket god kollektivtrafik ett.... radhusområde.





Stadens sida för projektet kan hittas här.

Yimby ställer sig i grunden positiv till en exploatering av det föreslagna området.
Men planerna på ett radhusområde i Kistahöjden är något som Yimby starkt tar avstånd från. Planerna går tvärt emot gällande regionplan och den för Kista Science City, stadens miljömål och är ett misslyckande vad gäller stadens bostadspolitik. 240 bostäder i vad som i princip är ett ”Gated Community” (det enda som saknas är muren och entrévakten) där den höga parkeringsnormen (2.0) ger en enklav som inte nämnvärt har med resten av Norra Järva att göra. Parkeringsnormen visar också på att man räknar med att de boende i detta område inte skall nyttja kollektivtrafik utan området baseras helt på bilanvändning. Att man bygger fast denna del av Kista i en ineffektiv förortsstruktur är något som inte alls går ihop med målet att Kista ska bli ett kärnområde i regionen, en avsikt som mycket tydligt uttrycks i RUFS och i visionen för Kista Science City.

I närområdet finns redan en god tillgång till både radhus och villaområden, däremot råder en stor brist på urbana områden, trots att dessa är starkt efterfrågade. Att man här väljer att uppföra ännu ett radhusområde ter sig därför mycket märkligt.

Yimby föreslår istället två rader med slutna kvarter längs Lagtingsgatan/Hanstavägen med
tvärgator, av vilka en del ansluter till dessa. Från rondellen i Lagtingsgatans östra ände gå två lokalgator, mellan och ovanför, de två kvartersraderna. Detta blir huvudstråket för större fordon att ta sig in i området.



Tvärgatorna görs gärna enkelriktade och de som bli brantast utformas med fördel som trappor i stil med de som finns i innerstaden (t.ex. Jutas backe mellan Birger Jarlsgatan och Regeringsgatan).



Detta för att ta till vara platsens inneboende kvalitéer på ett sätt som ökar platsens
identitet och ökar attraktionskraften för att bo i området.

Dessa kvarter bör bestå av en blandning av bostadsrätter och hyreshus, gärna även med en mindre del kontor (lämpligen längs Hanstavägen). Den slutna kvarterstrukturen är en planform som dessutom är mycket populär och högst ovanlig i nyproduktion de senaste årtiondena.

Det upplägg som Yimby föreslår (och som dessutom starkt anknyter till det som finns i
översiktsplanen för Kista Science City) sparar den del som i liggande förslag skulle bebyggas i fas två, detta område kan antingen upprustas till park (gärna så att det finns utsikt från höjden ut över Sollentuna) och/eller sparas för framtida exploatering. Vidare ser vi ekonomiska fördelar i vårt förslag för byggherrarna, vinsterna från 240 radhus vägd mot vinsten från kanske 2-3000 bostäder i
flerfamiljshus ser vi som klart argument mot radhusen. Även för kommunen är investeringarna i
infrastruktur klart mer kostnadseffektiva i Yimbys förslag.

Yimby avstyrker det föreslagna projektet till fullo. Vi anser att man istället bör gå efter RUFS, KistaScienceCity-visionen och nyttja platsen till fullo. När det väl är radhus där finns ingen chans att höja exploateringsgraden. Kista, och Stockholm, har begränsat med mark som går att nyexploatera, och när det görs måste det finnas långsiktighet i planerna. I detta läge hör urbanitet hemma. Radhus är att inte alls ta tillvara på de möjligheter Kistahöjden ger för Kistas utveckling till en sekundär kärna i Storstockholm.

Yimbys yttrande kan läsas här och har idag lämnats in till Stadsbyggnadskontoret.

City skriver om parkeringsnormen

Tidningen City skriver idag om den höjda parkeringsnormen vid nybyggnation i Stockholm. Gustav Svärd från Yimby säger:

"Krav på fler parkeringar påverkar hur nya områden utformas, vägarna byggs för fler bilar och kollektivtrafiken dimensioneras för färre resenärer. Det är påtvingad massbilism. I ett villaområde är det naturligt, men det fungerar inte i en stad. Där är kollektivtrafiken och de egna benen grunden för hur folk tar sig fram. Det är både bekvämt och miljövänligt och kräver dessutom mindre utrymme än biltrafik. I dag har staden miljömål om att minska trafikutsläppen, dessutom vill många Stockholmare bo i en stad för att ha nära till allt, så varför kräver man då och subventionerar att allt nytt byggs kring bilen?"

Att parkeringsnormen har höjts är ett problem för oss som vill att det byggs just stad. Allas ägande av en egen personbil går nämligen inte ihop med att bygga täta och urbana stadsmiljöer. Det går inte heller att kombinera med de politiska visionerna om en förtätning av Stockholm.

Den extrema utspridningen av Stockholm (som är till ytan större än Paris) är ett direkt resultat av att man har byggt för bilen, varför en förtätning, per definition, måste innebära att man inte i samma utsträckning bygger för bilen utan räknar med att människor i större utsträckning tar sig fram med kollektivtrafik. Bilarna tar helt enkelt för mycket fysisk plats för att det skall vara möjligt att få täta och välfungerande urbana miljöer (såvida inte enorma bilköer är någonting man eftersträvar). I Stockholms innerstad äger idag mindre än hälften av invånarna en egen bil. Längre ut är andelen högre, vilket är fullt naturligt. Boende i gles miljö gör att man behöver bil, medan man just i en stad inte alls i samma utsträckning har det behovet. Inte ens hälften av de boende i Stockholm mellan 18 och 30 år har ett körkort. Därför det ter sig ganska märkligt att man nu höjer parkeringsnormen för byggande i stadsmiljöer och anpassar byggnationer efter att nästan alla skall äga en bil.

"- Att bygga parkeringar i marknivå är inte speciellt dyrt. Men om det behövs ett garage blir det dyrare. Det händer att byggarna tar bort en våning från planerna för att slippa bygga parkeringsplatser, säger Tommy Jönsson på Stadsbyggnadskontoret.

De skärpta kraven leder också till att nya lägenheter blir dyrare. Att bygga en p-plats i garage kostar i dag upp till 400 000 kronor per plats. Eftersom betalningsviljan inte är tillräckligt stor slås priset ut på alla lägenheter – även hos dem som saknar bil."

Mikael Söderlund drar tyvärr fel slutsatser när han säger:

"- Vi vill att folk ska åka kollektivt till jobbet och inte åka bil varje dag. Vi har haft problem med för få parkeringsplatser i många stadsdelar. Men miljön blir inte bättre för att folk snurrar runt och letar parkeringsplatser."

Det finns anledningar till att människor gärna åker bil. Inte sällan är denna anledning dåligt fungerande kollektivtrafik. Att se över möjligheterna till förbättrad kollektivtrafik, ökad turtäthet och öka attraktiviteten (exempelvis genom att bygga om den överbelastade bussline fyra till spårväg) är klart bättre vägar än att bygga för mer bilism i stadsmiljön. En viss del av stadsborna kommer alltid att behöva egen bil av ett eller annat skäl, men målet bör vara att sträva efter att så få som möjligt skall behöva en egen bil i staden. Vi hoppas att stadsbyggnadsborgarrådet kan tänka om i den här frågan. Visionerna om förtätning kräver nämligen det.

En höjd parkeringsnorm leder till en sämre sammanhängande stadsbild, fler barriärer, sämre utbud och service, färre lägenheter och också en mindre utbyggd kollektivtrafik.

Är det rätt väg för Stockholm att gå?
«
Samråd och Utställning i Stockholm
Detaljplaner som är på samråd eller utställning i Stockholms stad just nu:

Följ oss
Följ oss på twitter Gå med i YIMBY:s facebook-grupp Prenumerera på yimby:s RSS-feed

Om du stöder våra idéer, kom med bland YIMBY Stockholm:s 8661 medlemmar. Det tar bara ett par minuter och kostar inget.

OM YIMBY
YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk öppet för alla stadsvänner.

Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska levande stadsmiljöer - inte isolerade bostadsområden.

Tät blandstad är oerhört attraktiv, den ger ökad ekonomisk dynamik, den är gång-, cykel- och kollektivtrafikvänlig, den ger minskad bilism och den skyddar naturmark på landet från exploatering.

Trots det fortsätter man bygga likriktade, glesa och trista bostadsöar som kräver bilanvändning. Här finns uppenbarligen ett fel som måste rättas till.

YIMBY vill vara en positiv röst i stadsbyggnadsdebatten. En röst som istället för att säga nej istället säger ja. Och när utvecklingen går åt fel håll så presenterar vi ett alternativ istället. YIMBY ser inte stadens utveckling som ett problem, utan som en möjlighet. Vi bejakar att staden växer.
Vi blir glada över att få nya grannar och mer av den stad som vi vill bo i.

YIMBY kämpar för den urbana stadens upprättelse. Sluta bygga bostadsområden och förorter! Bygg stad istället.

YIMBY vill också att arkitekturen skall återfå sin förlorade roll i staden. Byggnader måste få synas och smyckas med intressant och utmanade arkitektur.

Mer information om oss
Gå med!

Om du har facebook kan du också gå med i vår grupp, "Stockholm är inte bullerbyn".

Jane blir opera
I går 04:10 av Melvin Bowers
Uthyrningsdel
22 Oktober 13:49 av Lola Ewint
Nytt hotell på Vasagatan 22
19 Januari 14:08 av Sebastian Dahl

@yimbysthlm på Twitter